– råvaror, produktion, distribution, motorteknologi och applikationer.
Syftet med workshopen är att sondera pågående aktiviteter på området, bedöma behov och möjligheter av insatser för vägen framåt samt vilket intresse finns för medverkan i kommande utvecklingsgrupper/projekt/konsortium på området.
Vi söker svar på frågor som:
Vad händer, vad är planerat i metanol-Sverige (EU) idag?
Vad ska hända för att metanol ska fungera som en energibärare som kan lämna ett betydande bidrag till uppnåendet av 2030/2050-målen?
Hur kan kostnadsbilden för metanol/biometanol påverkas i de olika leden?
Hur bör ett system för hela metanol-värdekedjan utformas för att nå högsta möjliga kostnadseffektivitet?
Vilket intresse finns för medverkan i kommande projekt/konsortier på området?
Som inledning kommer bland annat Martin Tunér (LTH), Per-Ove Persson (Hushållningssällskapet Skaraborg) samt Thomas Stenhede och Per Fagerlund (ScandiNAOS) att ge en lägesbeskrivning och därefter tacklar vi nyckelfrågorna i gruppdiskussioner.
Sista anmälningsdag: 1 september 2015
Vid utebliven närvaro utan avanmälan faktureras 500 kronor.
Plats
Sankt Gertrud Konferens, Malmö
Tid och datum
10.00 – 16.00, 11 september
Kontakt
Peter Askman
Enheten för miljöstrategier, Region Skåne
E-post: peter.askman@skane.se
Matilda Ehnberg
Enheten för miljöstrategier, Region Skåne
E-post: matilda.ehnberg@skane.se
Bakgrund
På senare år har en ändring skett i diskussionerna kring fossilfria bränslen och metanol (jämte DME och etanol från skogsråvara) utpekas som andra generationens förnybara drivmedel. Redan fossilbaserad metanol har miljöfördelar jämfört med diesel/bensin utifrån en energieffektivare förbränning i motorer och att bidra till avsevärt lägre halter av partiklar, kolväten, marknära ozon, svaveldioxid och dess spill ger obetydliga miljöeffekter. Bio-metanol är givetvis miljömässigt betydligt intressantare, men man kan tänka sig fossilbaserad metanol som ”dörröppnare”, i väntan på att kostnadsskillnaden fossilt-biobaserat reducerats till rimlig nivå. Utöver de miljömässiga så finns motortekniska fördelar, exempelvis kan en omställning av stora fartygsmotorer till metanoldrift ske till avsevärt lägre kostnad en exempelvis till gasdrift. Förnybar metanol kan produceras från biogas, skogsråvara och omvandla el (vätgas) koldioxid till metanol. Vidare är metanol en baskemikalie inom industrin och en basråvara för DME-produktion, det dieselersättningsbränsle Volvo testat i Sverige har gett bra resultat och testas nu i USA.
Sverige har mycket goda förutsättningar inom metanolbränsleområdet med tanke på stark FoU-kompetens inom både akademi och näringsliv, många verksamheter som skulle kunna ingå industriell symbios med produktion av biometanol, intresserade offentliga aktörer och inte minst råvaran.
För Region Skåne är frågan betydelsefull med tanke på politiskt beslutade ambitiösa mål beträffande avveckling av fossila bränslen. Det finns även en tydlig koppling till de insatser som utvecklats inom bland annat regionens Färdplan för biogas. Ett ytterligare område rör målsättningar vad gäller ökad miljöanpassad sjöfart. Med 80000 fartyg på haven finns en oerhörd potential, även om enbart en del konverterar till metanol. Ur Region Skånes perspektiv handlar det även om att utveckla näringsliv och kunna skapa nya arbetstillfällen. Samtidigt är utmaningen av en karaktär så att samarbete över hela Sverige behövs och kanske även i ett europeiskt sammanhang.
Tidigare projekt och presentationer:
MarineMethanol.com
MOT2030 – Lunds tekniska högskola
Pressmedelande: Nya biodrivmedel med mindre klimatpåverkan. Kungliga vetenskapsakademin