Fartyg anlöper Luleå lotsat av Sjöfartsverket.

Det är faktisk så att om det inte vore för Sjöfartsverkets isbrytning så skulle Bottenviken vara stängd 130 dagar om året. Myndigheten koordinerar även flyg- och sjöräddning, ett arbete som sker i samarbete med 9 länder runt Östersjön.

– När det kommer till det nationella arbetet så samverkar vi tätt med en rad andra myndigheter. Ett färskt exempel är branden på Almirante Storni utanför Göteborgs där vi ansvarade för koordinering av sjöräddningsarbetet. Samarbetet med andra myndigheter är av mycket stor vikt i uppdrag som detta och i Sverige fungerar allt otroligt bra, säger Katarina.

Regeringen ger medel till fossilfri flotta
Sjöfartsverket har under en längre tid brottats med dålig ekonomi vilket gjort det svårt att ta sig an den gröna omställningen. När Katarina började jobba på sin nuvarande tjänst hade man inte möjlighet att beställa hybridbåtar då det var för kostsamt. Idag har Sjöfartsverket en ny miljöstrategi på plats och man har man fått medel av regeringen för en fossilfri flotta, 45 miljoner i tre år och 6 miljoner fortlöpande per år .

– Detta är vi väldigt glada för då vår flotta börjar bli väldigt sliten. Vi har totalt ca 110 båtar, varav knappt 70 är lotsbåtar och 5 är isbrytare. Vi håller just nu på med designen av våra nya isbrytare och bara att byta ut dem ger oss en energieffektivisering på hela 70% då de drar mycket mindre. Eftersom 90% av våra koldioxidutsläpp kommer från vår flotta så det är här vi måste starta, säger Katarina.

Om du vill fördjupa dig i Sjöfartsverkets miljöarbete kan du läsa deras miljöhandlingsplan och rapporten ”Fossilfri flotta”. Den senare är ett samarbete tillsammans med kustbevakningen.

Världens första metanoldrivna lotsbåt sjösätts

Nya gröna lösningar för framdrift
Men Sjöfartsverket gör mer. Man testar just nu biometanol för hela lotsbåtsflottan vilket verkar fungera väldigt bra och hjälper till att dra ner koldioxidutsläppen rejält. 

– På det stora hela är detta en ganska lätt omställning. Det behövs en mindre ombyggnation av båten i form av exempelvis skorstenar, rör, dubbla tankar och en utbildning av personalen som ska sköta det hela, säger Katarina.

Prickbjörn – Sjöfartsverkets första batterihybrid Fotograf/Källa: Anders Bjerner

Flottans sjömätarbåtar bygger man nu om till hybrider så de kan gå på el när de ligger och mäter på havet.  Dessutom byts bränslet ut till biodiesel. Ytterligare en energibesparingsåtgärd har gjorts då man börjat använda drönarteknik för vissa uppdrag som tidigare utfördes med båt.

– Vi testar för tillfället något som vi kallar ”Skräddaren” i Göteborgs skärgård. Det är vattengående drönare som skickas ut på grundare vatten för olika typer av mätningar. Vi testar även drönare för att undersöka olika scenarier. Hur ser platsen ut? Hur tjock är isen? Hur ser olycksplatsen ut? Allt detta bidrar till minskade utsläpp, säger Katarina.

Katarina menar att den stora energieffektiviseringen i mångt och mycket handlar om att tänka om och tänka rätt och börja köra båtar på ett nytt sätt. Vid nybygge behöver man se över materialval och väga dess för och nackdelar. En lättare båt drar mindre bränsle men resulterar också i behov av mer isbrytning

– Vår strategi är att energieffektivisera först. Om det inte är möjligt byter vi bränsle. Detta arbete är möjligt nu på grund av de medel vi fått och vi gör vårt bästa för att tänka till och använda dessa så effektivt det bara går, säger Katarina.

Sjöfartsverkets fem svenska isbrytare Fotograf/Källa: Daniel Holmgren.

Hinder och möjligheter inför framtiden
Idag är det ett problem att det inte finns rätt typ av produkter på marknaden, så som motorer för isbrytare. Det finns heller inte tillräckligt med tillverkare av biometanol. Katarina ser därför att man gemensamt måste göra insatser och skapa förutsättningar för produktion.

– Det är ett viktigt vägval vi alla står inför som kräver att vi jobbar tillsammans för att skapa en bra infrastruktur. Vi måste också hjälpa branschen med vad vi vill ha och när. När det inte finns produkter på marknaden är det svårt att göra rätt val för framtiden, säger Katarina.

För sina isbrytare kommer Sjöfartsverket jobba med någon typ av ”dual fuel” där valet idag står mellan diesel och metanol eller diesel och gas. Båda har för och nackdelar. Trots brist på både nya bränslen och lösningar behöver man redan i april 2022 lämna in sin slutrapport kring framtidens drivmedel, annars kommer man inte kunna ha de nya isbrytarna byggda till vintern 2026 som planerat.

– Att det kan bli fråga om någon typ av bränslebyte under båtarnas livslängd är något vi redan nu tar höjd för då de kommer vara i drift i 50 år. Mycket kan hända framöver. Jag är till exempel nyfiken på hur AI kan vara en tillgång för oss i framtiden när det gäller bevakning och signalsystem. Jag är säker på att vi kommer kunna jobba både effektivare och energisnålare framöver med ny teknik och nya sätt att operera på, säger Katarina.