De flesta av oss vill se en ren och hållbar värld. Samtidigt vill vi helst inte göra avkall på det där bekväma som bara finns ett klick bort och landar utanför vår dörr. Vi matas dagligen med att vi måste bli fossilfria, köra på el eller något annat smart som gör att vi kan fortsätta leva som vanligt. Men, det är viktigt att minnas att petroleum eller råolja inte bara landar i våra fordon. Hela vårt samhälle vilar på produkter som grundar sig i råolja, så som plaster, asfalt, tjära och mycket annat.

Idag får vi träffa Christopher Pålsson, VD på företaget maritime-nsight, ett konsultföretag som arbetar med att analysera vår omvärld och det som sker för att hjälpa företag och organisationer i maritima omställningsfrågor.

Christopher Pålson analyserar den maritima världen åt oss
Han har verkat inom den maritima industrin i över 35 år. Allt började på Handelshögskolan i Göteborg där han fastnade för ämnet ekonomisk geografi, som handlar om hur platser och länder förändras som en del i den globala utvecklingen. Efter studierna jobbade han med att analysera de globala sjöfartsmarknaderna på en konsultfirma och passionen och fascinationen för handelns uppkomst har stannat kvar hos Christopher.

– Jag var med när Sjöfartens Analysinstitut skapades och i början av 2000-talet fick jag frågan att starta en maritim analysfunktion inom Lloyd’s Register-Fairplay där jag jobbat som research-chef. 2012 startade jag maritime-insight tillsammans med mina kollegor. Mellan 2015 och 2022 var jag global konsultchef för Lloyd’s List Intelligence, säger Christopher Pålsson som nu arbetar heltid med maritime-insight igen.

Kärnan i maritime-insight är att prognostisera fartygsflottans utveckling, beställningar och leveranser av nya fartyg men även vilka drivkrafter som ligger bakom denna utveckling. Detta ligger sedan till grund för analyser som hjälper företag och regioner att fatta beslut inför framtiden.

– Hur ska en hamn planera för de närmsta 20–30 åren? Vilken typ av gods kommer man behöva hantera och vilka investeringar måste man ta höjd för? Detta drar med sig frågor kring lagring, bunkring av bränsle och infrastruktur som behöver ses över, säger Christopher.

Grafen visar befolkningsutvecklingen 1950-2050 enligt UN Population Division.

En växande befolkning hotar klimatmålen
Enligt Christopher är det inget fel att arbeta med nya bränslen och effektivisering men vi behöver sätta vår globala situation i ett större perspektiv och här finns några frågor som Christopher tycker saknas i debatten.

– Den första frågan vi behöver ha med oss i det långa perspektivet är att om 25–30 år kommer vi vara ca 2 miljarder fler innevånare fler på vår jord. Detta är enligt FN:s beräkningar och de brukar stämma väl in och det kommer få en rad följder och konsekvenser. En redan ansträngd situation kommer inte bli lättare och vi måste inse att alla inte kommer kunna få sina behov tillgodosedda, säger Christopher.

Med fler människor ökar pressen på fraktat gods och fartyg. Det kommer behövas mer spannmål och gödsel i en värld som redan nått taket. Allt det basala i livet så som bostäder, arbetsplatser och infrastruktur kräver energi som är en bristvara redan idag – i synnerhet grön energi.

– För att förse människor med allt detta behöver vi till exempel mer stål och cement. Stål kräver mer järnmalm och kol. Energiråvaror, spannmål och järnmalm som idag till stor del transporteras till sjöss kommer kräva ännu fler transporter. Samtidigt som vi blir allt fler ska vi möta klimatmålen, vilket inte blir någon lätt fråga, säger Christopher.

Svåra investeringskalkyler för redare
Enligt maritime-insights beräkningar så är ungefär 43% av allt som fraktas till sjöss energiråvaror, och nästan allt är fossilt.  Så, om vi nu ska fasa ut alla fossila bränslen, vad betyder det för sjöfarten i praktiken? Detta är en fråga som det pratas väldigt lite om menar Christopher.

– Om vi har en råoljetanker som nu ska ersättas, hur ser marknaden för den ut om 20 år? Det är inte lätt att investera i en försvinnande marknad. Just nu är vi i starkt behov av råolja men behovet kommer så småningom att avta. Detta skapar ett besvärligt läge och det är inte lätt att få ihop en investeringskalkyl, säger Christopher.

Det finns ytterligare en käpphäst som Christopher vill lyfta i debatten och det handlar om hypen som följde när Kina började handla med omvärlden i början på 2000-talet.

– Då byggdes det upp en flotta som snart ska fasas ut vilket betyder att vi har en ofantligt stor mängd fartyg som ska ersättas och det finns inte tillräckligt med kapacitet för att göra detta. I synnerhet inte om vi ska göra detta på ett miljövänligt sätt. Detta är ingen liten fråga utan efter 2030 kommer vi stå inför ett problem, säger Christopher.

Framdrift och grön energi
När det gäller framdrift anser Christopher att det finns två vägar att fokusera på. Det ena är att jobba med fartygens energikonsumtion och se till att de är så energieffektiva som går vilket inkluderar åtgärder kring design, segel, roder och propellrar för att nämna några. Allt för att förbruka så lite energi som möjligt.

– Den andra vägen handlar om att jobba med kolintensiteten i bränslet vilket innebär att man går över till sådant som inte sprider så mycket CO2. Problemet som tillkommer ur ett globalt perspektiv är att detta förutsätter en tillgång på ofantligt mycket mer elektricitet och om det ska vara någon mening med det hela ska det vara grön sådan, säger Christopher.

Redan idag har vi svårt att få fram tillräckligt med energi. När vi dessutom lägger till 2 miljarder människor blir frågan: Till vem ska den gröna elen primärt gå till? Ska den gröna elen användas för att producera bränslen att köra fartyg på eller ska den användas till något annat?

– Även om vi ser många smarta lösningar kommer dessa inte vara applicerbara för hela sjöfarten. Jag tror att vi långsamt är på väg bort från tanken om att e-bränslen är räddningen och vi måste helt enkelt börja jobba med fartygens totala energikonsumtion. Smartare förbrukning, atomkraft och carbon capture tror jag vi får se mer av framöver, säger Christopher.

Akademi och industri behöver ta taktpinnen
Christopher tror att vi kommer behöva alla typer av lösningar som finns för att jobba mot målen, men trots detta kommer inte dessa lösningar räcka för att möta de växande behoven inom satt tidsrymd.

– En förutsättning för att näringslivet ska våga satsa framåt är att målen är tydliga, realistiska och att man litar på att man kommer hålla fast vid denna plan. Det måste vara de rätta målen och idag är inte miljömålen färdigtänkta. Vi kan dra parallellen när man satte upp begränsningar kring svavelutsläpp som sedan fick negativ effekt i en annan ända, säger Christopher.

I grunden behövs det politiska incitament för att driva dessa frågor framåt på rätt sätt men Christopher tror ändå att drivkraften behöver komma från akademin och industrin.

– Ja, jag tror att det måste vara akademin som behöver ta ledning och peka ut vägen här. Genom ett nära samarbeta med den tekniska industrin kan de med gemensam kraft visa på vad som är genomförbart, säger Christopher.