Christian Finnsgård och den klassiska släprännan på SSPA

Morgondagens fraktfartyg ska drivas med vindkraft

Tänk dig att kliva på ett gigantiskt transportfartyg som tyst och miljövänligt tar dig över havet med hjälp av vindkraft? Kanske låter detta som science fiction, men redan 2025 kommer världens första vinddrivna ro-ro fartyg med en kapacitet för 7000 lastbilar se dagens ljus. Vi träffar Christian Finnsgård, forskningschef på konsult- och forskningsföretaget SSPA. Christian är en av personerna bakom Ocean Bird och forskare i logistik och segling.

Text: Ulrika Ek, RISE. Bild: SSPA

SSPA – Minskad energiförbrukning sedan 1939
SSPA i Göteborg är ett maritimt konsult- och forskningsföretag som har sina rötter i slutet av 30-talet. Ända sedan starten drivs företaget av visionen att skapa ett befruktande samarbete mellan den tekniska forskningen och det arbetande näringslivet. Med andra ord: man vill hjälpa de svenska aktörerna att omsätta de senaste teknikerna i verkligheten.

– Ända sedan start har vi jobbat hårt med att minska energiförbrukningen i branschen men det som har ändrats är fokuset. Som redare vill du alltid att det ska gå åt mindre bränsle då det är kostsamt, men idag är det fokus på miljön som ligger i framkant, säger Christian Finnsgård, forskningschef på SSPA.

Företaget har en bas i energieffektiviseringen men hjälper även branschen och forskningen vidare med att ta de lite mer disruptiva tekniksprången. Man hjälper till med allt från utveckling, till genomförande och utvärdering. De områden som SSPA erbjuder sina tjänster inom är:

  • Hydrodynamic & Aerodynamic Design & Verification
  • Environment, Risk & Operation
  • Naval Architecture & Systems Engineering
  • Integrated Logistics Support & Technical Information

Vågbassängen på SSPA, MDL (Marine Dynamics Laboratory)

En elitseglare med en ambition att bedriva högklassig forskning
Christian Finnsgård startade sin bana som student på Chalmers inom maskinteknik och byggde på med olika utbildningar på Chalmers och Handelshögskolan. Han kallar sig själv en ”utbildningjunky”. Men det var inte bara skolböckerna som intresserade Christian. Vid sidan av studietiden utvecklades ett gediget seglingsintresse, som tog honom till elitnivå och världsmästare i OS i klassen Starbåt.

– Seglingen påverkade mitt framtida karriärsval. Jag fick med mig ett prestandainriktat synsätt som handlar om hur du ska göra saker på absolut bästa och mest effektiva sätt och jag hade förmånen att få jobba och tävla med och mot de allra bästa. En stor förmån och likhet mellan elitidrott och forskning är att man både tillåts och förväntas att vända på varje sten på vägen mot sina mål, säger Christian.

Nästa kliv på karriärstegen blev åter Chalmers där Christian fick en doktorandtjänst som handlade om att utveckla materialförsörjningen inom svensk fordonsindustri. Arbetet skedde i samverkan med svensk fordonsindustri som befann sig i en väldigt expansiv fas och Christian fick förmånen att utföra sina experiment direkt på produktionslinan.

– Det viktigaste jag vill lyfta från denna tid var att två världsledande konkurrenter, Scania och Volvo samarbetade. Vi forskare bildade ett kitt mellan dessa parter och de var ytterst måna om hur man blev så bra och effektiv som möjlighet inom produktionen. Det fanns en känsla av att höja sin konkurrenskraft som nation. Jag skulle önska att den maritima branschen verkligen tog till sig budskapet om nationell samverkan, säger Christian.

2014 blev Christian rekryterad till forsknings- och konsultföretaget SSPA som ville utveckla sin förmåga inom logistikområdet. Sverige är genom sitt geografiska läge beroende av att leveranser kommer via vatten och ungefär 90% av det vi konsumerar kommer via vattenvägen, vilket ställer höga krav på bra flöden och miljötänk.

SSPAs SEAMAN-Simulator

Ocean Bird – Från fossila bränslen till vindframdrift med Wallenius Marine och SSPA
På SSPA blev Christians bakgrund kring segling och logistikflöden en intressant mix. På Chalmers hade han tidigare forskat en del kring segling, och hur forskningen kring prestanda i mindre båtar skulle kunna översättas till större båtar.

Det hela började med att svenska Wallenius behövde lösa ett logistikproblem åt fordonsindustrin som transporterar sina produkter via deras fartyg. Tillsammans med KTH bestämde sig Wallenius och SSPA för att undersöka hur framtidens fartyg skulle kunna se ut med nya IMO-direktiv kring energiförbrukning och fossilfrihet. Detta blev starten på ett forskningsprojekt kring vindframdrift.

– Hur fort kan ett stort fartyg segla med vindkraft? Går det att ersätta 90% av bunkerförbrukningen med vind? Hur stora segel behövs för att driva ett så stort fartyg? Det är många frågor vi grävt i på djupet men projektet löper på bra och 2025 hoppas vi att Oceanbird kommer att segla, ett fartyg med världens största vingar som genererar kraft på samma sätt som vanliga segel. Detta är en milstolpe mot en verkligt hållbar sjöfart, säger Christian.

Att steget till vindkraft sker just nu är inte så konstigt. Tidigare har det inte funnits samma intresse av att titta på vinddriven teknik pga. billig olja. Men med dagens nya regler från IMO som kräver att koldioxidutsläppen ska halveras till 2050 måste åtgärder vidtagas. Bilarna ska vara fossilfria redan 2030, men sjöfartsbranschen hänger inte med och måste tänka mer långsiktigt. Ett fartyg har en livslängd på mellan 20–50 år och här får man sakta fasa ut och byta ut efter hand för att mäkta med.

– De nya reglerna leder till ett disruptivt teknologiskifte. Ibland kommer ett tekniksprång som gör att man kan ta betydligt större steg i utvecklingen och miljökraven gör nu att vi kan ta riktigt stora kliv. Om vi tidigare kunde förbättra en fartygsdesign med exempelvis 3% så kan vi med Oceanbird sikta på en förbättring med hela 90%. Det kallar jag teknikutveckling, säger Christian.

Namnet på fartyget som planeras segla 2025 är Oceanbird. Ett fartyg som tar 7000 lastbilar byggd på en teknik från seglingen.

Framtidens forskning
När det kommer till forskning inom det maritima området är det omställningen av samhället som är den drivande faktorn. Men vilka saker är rätt att forska på? Christian anser att vi måste hålla högsta internationella klass på det vi forskar på i Sverige för att lyckas.

– Forskningen behöver ha en teoretisk relevans och en praktisk relevans. Med teoretisk menar jag att forskning som vi utför måste vara publicerbar i den akademiska kontexten och göra nya bidrag. Vi kan inte bara basera det på sådant som är bra i Sverige utan det måste hålla för internationell granskning, annars är det inte forskning. Med praktisk relevans menar jag att forskningen inte bara ska vara baserad på den svenska sjöfartsnäringen för våra svenska aktörer agerar i hela världen. Vi behöver således hålla världsklass. Lyckas vi med detta kan vi hävda att vi forskar på rätt saker i Sverige, säger Christian.

Vidare menar Christian att vi behöver bedriva forskning som leder till att vi bevarar Sveriges innovationskraft och kunskapsuppbyggnad. Det är av stor vikt att Sverige upprätthåller den höga nivån genom att utbilda nya ingenjörer, forskare och experter inom området. Vi behöver satsa på och underhålla vårt ekosystem för att lyckas.

SSPA blir en del av RISE
Under våren 2021 förvärvade RISE, Research Institutes of Sweden, SSPA, en sammanslagning som välkomnas av många.

– Jag tycker detta är utmärkt. Att SSPA ska tillhöra RISE är naturligt då vi bedriver den typ av forskning och verksamhet som RISE gör. Vi har tre stora konkurrenter i världen: MARIN i Holland, HSVA i Tyskland och SINTEF Ocean i Norge, alla med olika former av statliga stöd. Nu blir vi en spelare att räkna med då vi har en mycket komplett anläggning för skeppsprovning blandat med unika kompetenser. Vi är inte störst, men kombinationen av det vi kan erbjuda är vi absolut världsledande med, säger Christian.