Therese Mattsson, Kustbevakningen:
”Vår verksamhet får aldrig sluta rulla”
Kustbevakningen är en statlig myndighet som utför räddningstjänst, sjöövervakning och krishantering till sjöss. Ett viktigt uppdrag som många gånger kräver stabil och snabb framdrift i nödsituationer. Samtidigt ser vi en ökande kravbild på att ställa om till gröna, miljövänliga alternativ. Vi möter Therese Mattson, Generaldirektör för Kustbevakningen, för att höra hur deras tankar går i detta arbete.
Text: Ulrika Ek, RISE. Bild: Kustbevakningen
”Grön omställning” och ”Klimatneutralitet” är termer vi hör nästan dagligen. Politiker pekar med hela handen och menar att vi måste göra allt som krävs och detta igår för att rädda klimatet. Det låter enkelt, nästan som att man kan trycka på en knapp. De flesta är nog fullt införstådda med att en omställning måste ske, frågan är bara hur det ska gå till. För många verksamheter är verkligheten komplex och beroende av en mängd faktorer som ibland kan sakta ner tempot. En sådan verksamhet är Kustbevakningen.
En rörlig fartygsflotta i statens tjänst
Direkt under Justitiedepartementet hittar vi Kustbevakningen, en civil, statlig myndighet med tre huvuduppdrag på sitt bord. Det handlar om sjö-och miljöräddning, krishantering till sjöss och sjöövervakning. I andra fall kan uppdragen handla om flygledning vid större skogsbränder eller att utföra av fiskekontroller. Till sin hjälp har man ett hundratal fartyg, tre flygplan och en mängd vattenskotrar och svävare till sitt förfogande.
– Vi är en myndighet på sjön med 820 anställda och i vårt uppdrag biträder vi andra myndigheter så som polis, tull till sjöss. Vi är en operativmyndighet som kavlar upp armarna så det är klokt att samarbeta med oss och nyttja våra resurser som dessutom är skattefinansierade, säger Therese Mattsson som är Generaldirektör på Kustbevakningen.
Sjötrafikövervakning: Kustbevakare ser till att sjötrafikbestämmelser följs och motverkar sjöfylleri och vårdslöshet i sjötrafik.
Har burit tre uniformer genom karriären
Therese har en imponerande meritlista där hon varit Generaldirektör på Tullverket i sju år och dessförinnan arbetade hon inom polisen under 21 år, bland annat som rikskriminalchef. Som högsta chefen på Kustbevakningen, där hon nu varit Generaldirektör i fyra år, ansvarar hon för att organisationen gör det den ska och att skattepengarna används på bästa sätt.
– Jag har varit statligt anställd hela livet och har faktiskt burit tre uniformer. Det som är roligt är att jag fått vara med att utveckla samhället till det bästa möjliga i olika roller och ett av mina ansvar idag är att skapa goda relationer mellan alla dessa myndigheter, säger Therese.
Även om Therese brinner för sitt jobb är det i praktiken en dygnet runt tjänst som kan innebära samtal dygnets alla timmar. Ett exempel som ligger färskt i minnet är branden på Almirante Storni.
– I ett uppdrag som detta blir Sjöfartsverket inkopplade först. När man ser att det inte är fara för liv går uppdraget över till oss då nästa mål var att undvika oljeutsläpp. Miljöräddning är ju ett av våra uppdrag och vid större händelser bildar vi stab, allokerar om pengar och ser till att planering och personalbyten flyter på, säger Therese.
Eskort av Almirante Storni den 11 dec 2021.
Balansen mellan grön omställning och säker framdrift
Man kan kanske tänka att en statlig myndighet som Kustbevakningen borde stå först på barrikaderna när det kommer till grön omställning. Samtidigt finns det verksamheter som aldrig får sluta fungera och som dessutom är beroende av en rad spelare i sin omgivning för att operera optimalt.
– Grön omställning är oerhört viktigt men vi på Kustbevakningen tvingas göra detta i en sparsam skala och det finns en anledning. Med tanke på vårt uppdrag måste vi använda beprövad teknik. Många gånger rycker vi ut när inget annat fungerar och vi måste alltid vara redo, säger Therese.
Förutom förmågan att kunna rycka ut vid olika uppdrag handlar det också om insatsförmågan i händelse av krigshot. Eftersom Kustbevakningen är den del av totalförsvaret och jobbar tätt samman Försvarsmakten måste man ta hänsyn till vilka drivmedel marinen använder sig av.
– Vi kan inte börja använda ett helt alternativt bränsle som inte matchar andra viktiga instanser. Uppstår en kris av något slag kan vi inte bli stillastående på grund av fel bränsleval. Det är inte ansvarsfullt, säger Therese.
I dagsläget kan bara fossila bränslen lagerhållas och då kustbevakningen behöver ha full flexibilitet och förmåga att förflytta sig i händelse av kris, styr detta dagens val av framdrift. Även om man inte är först på bollen har man en noga uppsikt över världsläget och närliggande myndigheter genom omvärldsbevakning. För framtiden tror man på kombinationstekniker för framdrift.
Miljöarbetet på Kustbevakningen
I dagsläget finns inga tydliga direktiv från regeringen när det kommer till Kustbevakningens gröna omställning. Detta hindrar inte en rad omfattande miljöarbeten inom verksamheten. Förutom en övergång till eldrivna tjänstefordon har man jobbat på med både strategier och olika implementeringar.
– Vi har nu börjat testa HVO 100 som är en miljövänlig Diesel tillverkad på växtoljor, nästan fossilfri. Sen arbetar vi med fossilfria alternativ för ström i kaj och med energieffektivisering av våra fartyg när de åker in på varv. Sist men inte minst har vi en medveten körning där vi inte kör fortare än vad vi behöver, säger Therese.
Eftersom många miljöintresserade människor söker sig till Kustbevakningen finns också ett inre tryck på omställning.
– Miljötänket är alltid centralt vid våra nybyggnationer. Sen fokuserar vi också på att återvinna istället för att skrota det som redan finns och har tittar vi en hel del på hur andra länder gör just nu, säger Therese.
På Kustbevakningens hemsida har du möjlighet att fördjupa dig i det strategiarbete som verksamheten bedrivit under senare tid. Läs rapporten som handlar om hur myndighetens fartygsflotta ska kunna bli fossilfri här:
Just nu testar Kustbevakningen HVO 100 på fartyget KBV 310 i Strömstad.
Omställningsarbete kräver ny kompetens
För framtiden ser Therese redan nu att det kommer krävas mer kompetens inom organisationen. Dagens drivmedel är Diesel men då man börjar fasa över till nya alternativa bränslen behövs både kompetensutveckling och nya resurser.
– Idag har vi bland annat en utvecklingsingenjör som arbetar med mer miljövänliga drivmedel och energieffektivisering. Vi behöver lära oss mer här och därför blir omvärldsbevakningen så viktig, säger Therese.
Förutom att omställningen kommer ställa krav på ny kompetens inom verksamheten satsar Kustbevakningen generellt på att bli fler och har fått extra budget från regeringen för att utbilda nya kustbevakare.
– Om man trivs med livet på en båt tycker jag definitivt att man ska överväga en spännande och utvecklande karriär hos oss. Även om det är meriterande att ha viss sjövana så kan vem som helst som är behörig söka sig till oss, säger Therese.
Sedan intervjun gjordes har Ryssland invaderat Ukraina. Therese Mattsson låter hälsa att Kustbevaknigen följer händelseutvecklingen noga och har löpande kontakt med Försvarsmakten och andra samverkande myndigheter.
– Rysslands aggressiva agerande i regionen påverkar Europas, och därmed Sveriges, säkerhet över tid. Kustbevakningen ska utföra sitt uppdrag, i alla lägen på hotskalan. Vi står redo att enskilt och tillsammans värna Sveriges säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet, sager Therese.