Mikael Lind, adjungerad professor i Maritim Informatik, RISE:
”Hamnen är en viktig kugge i maskineriet för mer energieffektiva transporter”
Varje dag transporteras stora mängder gods i världen, vilket ger upphov till betydande utsläpp som påverkar miljön negativt. Kan dessa transporter ske mer effektivt och hållbart och vilken roll kan transportnoderna, såsom hamnar, inlandsterminaler, stationer och flygplatser ta? Mikael Lind är adjungerad professor i Maritim Informatik på RISE Research Institutes of Sweden (RISE) och han menar att en del av lösningen på omställningsutmaningarna ligger i bättre digital samverkan mellan den globala logistikkedjans alla aktörer.
Effektivisering och hållbarhet, ett gemensamt problem
När en vara transporteras från punk A till B byter den ofta transportslag flera gånger och för att bli mer hållbara behöver vi se på logistikflödet från start till slut som en sammansättning av ett antal delar i en större helhet. En helhet som engagerar många, såsom transportörer, speditörer och aktörer vid transportnoder. Detta menar Mikael Lind som är adjungerad professor i Maritim informatik på RISE och som arbetat med transport- och logistikområdet inom olika transportslag sedan 2009.
– Transportsektorn behöver bli bättre på att samverka och synkronisera sig – både inom specifika transportslag men också mellan multimodala kedjor som engagerar olika transportslag. Digitalisering är ju inget självändamål i sig men det är en möjliggörare för en ökad synkronisering baserat på att inblandade parter delar en gemensam lägesbild över vad som skett och vad som planeras. Ett enkelt exempel på detta är att någon har en försenad ankomsttid som påverkar andra och som då behöver meddelas till dem som är beroende av den informationen för utförande av sina uppgifter, säger Mikael.
2013 inbjöds RISE att delta i ett projekt för att säkerställa att hamnen blev mer integrerad i sjötransporten där digital samverkan utgjorde en viktig grund. Konceptet som formades och prövades under en 6-årsperiod kom att kallas för Port Collaborative Decision Making (PortCDM), vilket fått internationell uppmärksamhet och innefattade även en standard som säkerställde att inblandade aktörer kommunicerade på samma sätt för att undvika missuppfattningar.
I ett annat tidigare arbete hade RISE jobbat med flygsektorn som stått inför samma utmaningar som den maritima sektorn när det kommer till hållbarhet och effektivisering. Då jobbade RISE med digital samverkan och synkronisering av operationer på och relaterat till flygplatser för att nå bättre miljöresultat genom att till exempel undvika att flygplan cirkulerar ovanför flygplatser inför landning.
– Maritima transporter behöver också effektiviseras i sitt resursutnyttjande och vid sina möten mellan olika aktörer, såsom vid sjö- och landburna transporters besök i hamnen. Idag är det vanligt med långa väntetider vid hamnbesök. Förutom att bristande synkronisering mellan transportaktör och hamn resulterar i att transportbäraren inte nyttjas optimalt är det också vanligt att till exempel fartyg kör fortare än nödvändigt, för att komma först i kön för att betjänas av hamnen. Att köra på hög fart genererar mycket högre utsläpp och om dessutom inte anlöpet är koordinerat med hamnen kan fartyg i vissa fall ligga och vänta länge på att bli betjänade vilket är dåligt för både miljö och ekonomi. Maritim informatik med sitt fokus på digital samverkan är ett verktyg i arbetet med att effektivisera vårt transportsystem för att synka flöden av fysisk aktivitet med ett utökat informationsutbyte, säger Mikael.
Den hållbara hamnen. Illustration: Sandra Haraldson
Hamnens centrala roll
Mitt i den logistiska kedjan hittar vi hamnen, en central nod och viktig kugge i omställningen. Mikael och hans kollegor på RISE har skapat ett koncept för den hållbara hamnen som fokuserar på tre arbetsområden: Hamnen som transportnod, hamnen som energinod och hamnen som digital nod.
– Hamnen som transportnod handlar om att med hög effektivitet tillgodose att bytet av transportbärare för gods eller de passagerare som transporteras kan ske så smidigt som möjligt med minimala liggtider för godset och minimala väntetider för besökande transportbärare. Hamnen som energinod handlar både om att tillse att de operationer som sker i hamnen sker på ett hållbart sätt med hållbar energi och att hamnen etablerar förmåga att förse besökare med hållbar energi. Vidare handlar det också om en förmåga att interagera med omgivande samhälle, exempelvis staden, så att energin räcker åt allt och alla. Hamnens som digital nod handlar om dess digitala förmåga, om uppkoppling och om samverkan med dem som besöker hamnen, men också om att öka transparensen hos transportsystemet för andra intressenter såsom transportköpare, säger Mikael.
”Allt handlar om att synka flöden av
information och fysisk aktivitet”
Digital oförmåga hos hamnar
Att skapa visibilitet för dessa flöden kan låta enkelt men faktum är att vi har en lång väg kvar att gå. Förutom att det råder en stor osäkerhet kring vilka investeringar som behövs, saknar en stor andel (ca 80%) av världens hamnar nödvändig digitaliseringsförmåga. Många planerar inte ens för att bli digitalt integrerade i transportsystemet.
– I praktiken gör detta att arbetet bli väldigt svårt och långsamt. Även om vi vet att till exempel ett bokningssystem skulle gynna alla – såväl miljömässigt, resursmässigt som ekonomisk, så finns det en stor utmaning i att förändra en praktik som utvecklats under århundranden där den grundläggande logiken innebär att hamnen planerar sin tjänsteleverans först när fartyget kommit till hamnen och signalerar att man är redo att bli betjänad. Tekniken finns där, men så länge inte denna grundläggande logik förändras kommer vi inte se tillräckliga incitament för hamnar att utveckla sin digitala förmåga. I världen finns cirka 5600 hamnar som är aktiva i att betjäna handelsflottan, säger Mikael.
Det hållbara transportsystemet. Illustration: Sandra Haraldson
Vem kommer forma den digitala framtiden?
Så vad är det som kommer göra att vi ändå på sikt kommer att få se en tempoökning av digitalisering inom hamnar och fartyg? Mikael menar att det är en kombination av saker och börjar med att blicka bakåt till ett gammalt begrepp, Mare Liberum, som är ett kulturellt begrepp som ännu hänger i och kan liknas vid att kaptenen är kungen på havet och bestämmer över sitt eget fartyg.
– Om vi kopplar detta till händelser som exempelvis Costa Concordia som gick på grund utmed Italiens kust kan vi se att det kunde fått ett annat utfall om det funnits en bättre samverkan mellan det som sker på havet och på land. Olyckan som skördade 32 liv ledde, som många gånger, till förändringar och i detta fall fler utökade digitala förmågor hos fleet operation centers. I detta fall handlar det om att just samverka bättre, med digitaliseringens förmåga, mellan rederiet som organisation och deras fartyg, säger Mikael.
Att en digital omställning behöver ske är de flesta överens om men om inte hamnar runt om i världen tar steget kommer digitaliseringen medföra att dataflöden för aktörers samlade lägesbild troligen kommer från andra håll.
– Det finns många källor som är inblandade och dessutom blir gods mer och mer ”uppkopplat”. Idag finns det sensorer på både containrar och kranutrustningar som kan förse oss med delar av den information vi behöver för den samlade lägesbild som alla är beroende av i sitt beslutsfattande, säger Mikael.
Sist men inte minst tror Mikael att det är det kollektiva ansvaret bland människor och olika aktörer kommer driva på omställning, digitalisering och en högre grad av samverkan.
– Jag tror att samhällsdebatten kommer bli en ännu större påverkansfaktor framöver. Ingen tolererar längre att vi håller på att förstöra vår planet och då måste transportörer som styrs av varuägare, industri och konsumenter svara upp mot detta. Många vill idag se hållbarhet kring det man köper. Energiomställning måste ske och hamnar är en kugge i maskineriet för mer energieffektiva transporter som behöver vara välsmord, säger Mikael.
Text: Ulrika Ek, RISE. Bild: RISE Research Institutes of Sweden.
Fakta om Mikael Lind
Dr Mikael Lind är (adjungerad) professor i maritim informatik vid Chalmers tekniska högskola och senior strategisk forskningsrådgivare vid Sveriges forskningsinstitut (RISE). Han har initierat och lett en betydande del av flera öppna innovationsinitiativ relaterade till digital innovation för hållbara transporter av människor och gods. I egenskap av världens första (adjungerade) professor i maritim informatik, deltid vid Chalmers tekniska högskola (M2), Sverige, undersöker han möjligheterna med maritim informatik som tillämpat forskningsområde. Lind fungerar som expert för World Economic Forum, Europe’s Digital Transport Logistic Forum (DTLF) och UN/CEFACT. Han har varit huvudförfattare till många internationella fackpressartiklar inom sjöfarts- och transportinformatik och har blivit erkänd tankeledare inom maritim informatik och transportslagsövergripande logistik. Lind har även fungerat som organisatör av mini-tracks inom Maritim Informatik vid stora forskarkonferenserna i Europa och Amerika under flera år.
Vid sidan om att arbeta med frågor kring den hållbara hamnen och sömlösa transporter och logistik är Mikael också aktiv i ett samarbetsprojekt med Singapore som syftar till att stötta svensk industri nationellt och internationellt inom fyra områden.
- Maritime informatics
- Supply chain innovation and efficiency
- Safety and security
- Decarbonization and sustainability
Fakta den hållbara hamnen
Den hållbara hamnen är en nod som genererar värdeskapande tjänster till sina kunder, ägare och omvärld. Hamnen bedrivs på affärsmässiga grunder och som transportnod bidrar hamnen till en hållbar användning av transportsystemet genom att vara en integrerad del i globala, regionala och lokala transportsystem där olika trafikslag ingår och samverkar.