Fredrik Backman, Rederidirektör, Sjöfartsverket

Nya isbrytare hos Sjöfartsverket – Vi behöver leverantörer som kan tillhandahålla faktisk, fossilfri teknik.

Att Sveriges sjövägar ligger öppna för trafik och fungerar optimalt är en förutsättning för den nordiska sjöfarten. Detta arbete ligger på Sjöfartsverkets ansvar och just nu står de inför en uppgradering av sina isbrytare. SMTF möter Fredrik Backman, Rederidirektör på Sjöfartsverket som menar att vägen framåt handlar om ett tätare samarbete mellan näringsliv och myndigheter där vi alla har ett tydligt fokus på utveckling av fossilfria lösningar.

Uppdraget – att hålla Sverige flytande
Sjöfartsverket är ägare av sjöinfrastrukturen i Sverige och ansvarar för att hålla farlederna öppna året om. Uppdraget sträcker sig från att bygga upp farleder och utföra muddringsarbete till att underhålla fyrar och tillhandahålla lotsar som hjälper fartygen genom farlederna. Man ansvarar också för att VTS-centraler som övervakar alla fartygsrörelser i farlederna fungerar som de ska. Även istäckta områden i norra Sverige behöver hållas öppna vintertid och den svenska flottan av isbrytare har några år på nacken.

– Vi har en flotta på fem fartyg där tre av dessa börjar närma sig 50-års strecket. Detta ställer till problem då de är för små och således bryter en för smal ränna för de nya större moderna lastfartyg som idag trafikerar Östersjön. Det är också svårt att få fram reservdelar som många gånger måste specialtillverkats, vilket blir både kostsamt och tidskrävande, säger Fredrik Backman som är rederidirektör på Sjöfartsverket.

Isbrytarna Atle, Frej och Ymer som alla närmar sig 50-års strecket och behöver bytas ut.

Står på shippingens tre ben
Att Fredrik är rätt person för att driva denna typ av arbete framåt råder det inget tvivel om. Genom sin arbetslivserfarenhet har han verkat inom de tre områden som bär upp shippingindustrin och har plockat med sig erfarenhet från dem alla.

– Jag startade min bana som sjökapten och jobbade till sjöss i 15 år, vilket gjorde att jag fick en god insikt i fartygsägarens perspektiv. Därefter arbetade jag som befraktningschef på Preem och fick förståelse för hur lastägaren arbetar och tänker. Genom att vara Rederichef på Sjöfartsverket har jag nu infrastruktursägarens glasögon på mig vilket ger mig en helhetssyn och en god inblick i alla delar som bär upp svensk shipping, säger Fredrik.

Fossilfria lösningar för isbrytare
Det är således dags för en uppdatering av flottan och i ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket och dess motsvarighet i Finland, arbetas det nu med att ta fram nya isbrytare. I effektiviseringens spår går fartygen mot större och modernare modeller och där måste man nu följa efter. En annan viktig vinkel i arbetet är att näringslivet i norra Sverige håller på att byggas upp och stärkas vilket betyder att man måste ha en väl fungerande maskinpark som skapar ett bra flöde i regionen.

Idag bärs branschen upp av fossila diselmaskiner och utmaningen ligger i att hitta andra alternativ. Även om det görs mycket genombrott på forskningssidan saknas det idag faktiska produkter som kan förse världen med miljövänliga lösningar.

– Det är tyvärr en brist på leverantörer som kan tillhandahålla faktisk fossilfri teknik. Detta gäller alla segment och alla storlekar, från isbrytare ner till lotsbåtar. Vi efterlyser mer färdigutvecklade produkter, med det kräver ett visst risktagande och kostnader som man måste vara beredd att dela på, säger Fredrik.

Den lilla isbrytaren Ale på väg ut ur Luleå hamn.

Samarbete är lösningen
En lösning på detta skulle kunna vara ett samarbete mellan näringsliv och myndigheter. Det är en samarbetsmodell som testats tidigare med goda resultat och som fördelar risktagandet igenom delad kunskap och drivet utvecklingsarbete. Ett exempel, som ledde till många realiserade projekt, var EU-samarbetet som genomfördes under 2014 där det beställdes och projekterades ett antal LNG (flytande naturgas) drivna tankfartyg.

– Detta projekt drevs under Zero Vision Tool och då gick näringslivet i form av redare, utrustningstillverkare och lastägare, samman med myndigheterna och delade på kunskapen och utvecklingsriskerna. Projektet var lyckat och jag anser att man behöver göra mer i denna riktning för att tillsammans driva utvecklingen framåt mot fossilfrihet. Vi måste samarbeta om vi ska lyckas, säger Fredrik.

Nya isbrytare på plats 2025
Arbetet med att förse Sverige med nya fossilfria isbrytare är i full gång. En upphandling har gjorts tillsammans med Finland där man utvecklar en ny design. Därefter kommer man gå in i en ny upphandling för själva byggnationen.

– Vi räknar på en byggnationstid på 2–3 år, vilket betyder att vi skulle kunna se en ny maskinpark om tre isbrytare redan 2025 om vi har tur. Det är det antal vi behöver för att kunna utföra den nödvändiga isbrytningen vid en normal vinter, och leverera enligt det samarbetsavtal som finns med Finland för Östersjöområdet, säger Fredrik.

Hela upphandlingen kommer göras enligt upphandlingslagstiftning och då en isbrytare innefattar en mängd komponenter och system, kommer det förhoppningsvis att gynna det svenska näringslivet.

Framtidens sjöfart
I rollen som rederichef får Fredrik nu möjlighet att bidra till en utveckling av sjöfarten som generellt har legat lite efter många andra branscher. Det finns ett tydligt fokus på digitalisering och visioner kring hur framtidens sjöfart ska se ut.

– Det är av stor vikt att infrastrukturen hänger med och där vi idag är väldigt analoga vill vi bli mer digitala. Här pratar vi om en djupgående utveckling av de digitala sjökorten så att man får en förenkling av ruttplanering och informationsspridning vid anlöpet. Ett exempel är virtuella bojar som endast kommer visas på sjökorten.

Miljöfrågor över lag är också prioriterade. En rapport har just lämnats in till regeringen som beskriver Sjöfartsverket resa mot fossilfrihet. I stort är planen att minska energiförbrukningen genom en effektivare operation och teknik, dvs köra effektivare och bygga fartyg som drar mindre. I steg två vill man se ett bränslebyte mot ett fossilfritt alternativ.

– Idag är dessa bränslen en bristvara som är dyra vilket gör att vi måste minska energibehovet och således bränsleförbrukningen. Jag tror vi alla måste förbereda oss på att vi kommer hamna i en målkonflikt där vi måste väga miljöfrågor mot exempelvis servicegrad. Dvs vi måste acceptera att vissa saker måste få ta mer tid, men i slutändan får vi stora miljövinster i stället, avslutar Fredrik.