Uppdrag Marinteknik är en intervjuserie där du möter SMTFs medlemsföretag, styrgrupp och operativa grupp med fokus på omvärldsbevakning och informationsspridning. I den femte delen möter du Per Leftinger och Patrik Johansson, ägare av bland annat CA Clase Marinelektronik AB.

Hej Patrik och Per!

Vilka är ni och vad är det ni gör?
– Vi har en lång bakgrund som vänner och det vi gör är att vi investerar och förädlar verksamheter. Vi har tidigare varit verksamma inom IT-branschen och gick in i detta (maritima branschen, reds anm.) i november 2017 och har sedan dess förvärvat nio bolag. Målet är att som en övergripande koncern inom marinelektronik kunna erbjuda ett komplett erbjudande för navigation och kommunikation.

Vad menas med marinelektronik? Hur brett är detta område i ert fall?
– Det är oerhört brett och förändras egentligen dag för dag i takt med digitaliseringen som pågår. För oss handlar marinelektronik om navigation, hur man framför ett fartyg på ett säkert sätt. Även kommunikation i form av hur man kommunicerar internt ombord men också externt. Vi är idag en operatör och säljer internet kan man säga till ett antal kunder, sedan är vi också duktiga inom hydroakustik där vi jobbar med ett antal ledande aktörer globalt.

Jag antar att ert fokus kring navigation och kommunikation bygger på bakgrunden inom IT? Varför denna nisch?
– IT är en rödtråd igenom alla branscher. Man ser till exempel inom sjöfarten att system går från att vara analoga till IP-baserade och vi vill gärna vara en del av den transformeringen. Vi tror mycket på sjöfarten generellt. Sedan är det det här med undervattensteknik där vi är rätt stora, det är någonting som man mer och mer behöver förstå, nämligen hur botten ser ut.

Är mycket av det ni gör relaterat till bottenundersökningar?
– Man kan säga att det motsvarar ungefär en tredjedel av vår verksamhet och det är också där vi är mest unika, på undervattenssidan. Vi jobbar inte med karteringen själva men bistår olika survey-företag och konsultföretag som SWECO, WSP och så vidare, där vi hjälper till att ta fram rätt typ av utrustning baserat på ändamålet.

Utvecklar ni tekniken själva?
– Nej inte direkt men vi kan vara med och förädla tekniken genom att titta på olika sorters produkter och tillämpningar. På det sättet är vi med och presenterar lösningar för kunder. Sedan är vi själva nya inom den här branschen men det vi märker av är en väldigt konservativ bransch. Förändring tar tid.

Det tänker jag borde vara en utmaning för er som jobbar med teknik?
– Så är det absolut. Det är en viss frustration och mycket av det som vi tillhandahåller är sådant som folk måste ha men det är ingenting de helst vill lägga pengar på.

Beror det på att de inte förstår vinsten av det ni gör eller är det inte en prioriterad utgift?
– Mycket av det som man tittar på idag i form av stora kostnader berör exempelvis bränsle, där gör inte en radar till eller från egentligen. Man har därför inte riktigt det gehöret när man ringer. Samtidigt tror vi att i takt med att det kommer ombord mer IT-lösningar blir det allt viktigare i sammanhanget. Genom att få tekniken att fungera och samverka med resten av fartyget kan man på sikt sänka kostnader och förbrukning och där tror jag att det kommer bli mer affärer.

Hur länge har ert företag funnits? Jag läste om 60-talet men ni nämnde tidigare 2017?
Vi talar om en hel grupp av företag där moderbolaget heter NjordX AB. Det äldsta bolaget CA Clase marinelektronik AB är från 1912. Tyvärr försvann registreringsbeviset på 60-talet så det ser ut som att företaget är startat då men det är inte fallet utan det är startat 1912 vilket är lite häftigt faktiskt. Sedan moderbolaget, det är som sagt NjordX AB, och det har vi startat och byggt på med bolag som vi förvärvat. Detta har skett sedan november 2017 och koncernen är konstruerad av oss medan själva bolagen har funnits i branschen länge. Vi har inte gått ut med det än kan man säga men NjordX kommer på sikt att vara namnet för alla företag i koncernen.

Hur gick ni från IT till sjöfart?
– Vi kände att vi ville hitta på något annat men sedan blev det av en ren händelse CA Clase marinelektronik. Vi förvärvar verksamheter och utifrån det har vi resonerat och funderat kring våra styrkor och svagheter. Det vi ser är att vi behöver konsolidera den svenska marknaden där det finns många duktiga aktörer som idag är mindre bolag. Vi tittade exempelvis på Zeatec och CTV service i Stockholm som sedan förvärvades. Vi håller fortsatt på att identifiera och titta på bolag för att konsolidera den svenska marknaden och bli ännu större.

Ni försöker öka era kompetenser genom förvärv?
– Ja, vi tror också att det är en trygghet inte bara för oss utan också för kunden att man har med en större aktör att göra och att vi finns på flera platser. Om man tittar på CA Clase som har utgått ifrån Göteborg men har mycket jobb i Stockholm, det blir snabbt dyrt med mycket resor och det ligger heller inte i tiden idag miljömässigt. Det blev ett naturligt steg att etablera oss också i Stockholm.

Är det i Göteborg och Stockholm som ni finns eller hur ser det ut?
– Göteborg, Stockholm och Landskrona. Vår marknad består idag till 90 procent av den svenska inhemska marknaden som i sin tur är fördelad på offentlig och privat verksamhet.

Är det ett medvetet val att verka framförallt nationellt?
– Det är väl främst att vi inte verkat särskilt länge i den här branschen. Mycket av den utrustning som vi tillhandahåller har dessutom redan representation i andra delar av Norden och runt om i världen. Vi äger dock en egen programvara, ECDIS adveto, som är ett elektroniskt sjökort kan man säga. Där har vi en ganska stor geografisk spridning med ett antal fina kunder. Sedan är det alltid svårt med alla typer av mjukvaror när det kommer till att få ytterligare spridning. Det finns inga enkla branscher eller marknader idag, konkurrensen är hård var du än är.

Finns det en långsiktig strategi kring bolagsförvärven? Eller utgår ni endast ifrån kompetensbehov och slår till när möjligheten finns?
– Det ligger väl alltid någon form av strategi bakom men sedan är det viktiga när man bygger att saker och ting får ta lite tid. Det är olika företagskulturer som ska mötas och göra något gemensamt, det kan se lite olika ut det där. I den bästa av världar hade det varit enkelt att gå ut och identifiera möjliga uppköp men det är den enklaste av världar att man bara går ut och köper och allt sedan fungerar.

Med tanke på världsläget, hur påverkas ni av rådande corona-situation?
– Vissa affärer drar ut på tiden även om det ser olika ut beroende på om det är en privat eller en offentlig aktör. Sedan har vi inte facit för detta ännu, det kommer att komma men det är en väldigt stor oro hos kunder och leverantörer. Får du betalt av kunden i nästa skede? Om det är den svenska marinen det handlar om lär vi få det men är det återförsäljaren med två anställda, får du betalt då? Det vet vi faktiskt inte även om de inte har haft ett betalproblem tidigare. Därför skapar det också en väldigt stor oro och osäkerhet, som i alla andra branscher för den delen.

Om man ser till era utmaningar, finns det något som är särskilt prioriterat?
– Behov av servicepersonal i Stockholm och kompetent personal i allmänhet. I synnerhet nu på östkusten som vi ser det. Vi har en historik i Göteborg och även i Landskrona. I Stockholm är vi nya och där behöver vi bli några fler. Sedan det här med hydroakustik och de bitarna, det är inte enkelt att hitta folk som förstår sig på det. Om man tittar på dem som kommer ut idag har de ofta goda IT-kunskaper men ganska begränsad kunskap inom mekanik och elektronik istället. I en drömvärld ser man någon som har alltihop givetvis.

Hur jobbar ni då idag? Lär ni upp någon som har en av kompetenserna eller är det så att man inte hittar rätt i många fall utan får söka vidare?
– Ser man potential i personen får man utbilda inom de eventuella brister som finns, det är inte konstigare än så. Vi brukar vara rätt bra på att se personen och det är väl det som det handlar om, finns viljan löser det sig oftast. I verksamheten idag har vi flera bra exempel på folk som har jobbat inom helt andra områden men ganska fort har växt in och blivit fantastiska medarbetare.

Stort tack för er medverkan!

Läs också:

Uppdrag Marinteknik del 1 – Fredrik von Elern, SMTF

Uppdrag Marinteknik del 2 – Kjell-Åke Andersson, RISE

Uppdrag Marinteknik del 3 – Stefan Mattsson, Mattssongruppen 

Uppdrag Marinteknik del 4 – Eva Errestad, SMTF