Uppdrag Marinteknik är en intervjuserie där du möter SMTF:s medlemsföretag, styrgrupp och operativa grupp med fokus på omvärldsbevakning och informationsspridning. I den nionde delen har turen kommit till Göran Stenmark, Global Product Manager, Marine på KraftPowercon.
Berätta lite om KraftPowercon är du snäll!
– KraftPowercon är en fusion mellan det svenska företaget Kraftelektronik och det indiska Powercon. Båda företagen har en lång historia med effektomvandling och specialiserar sig på strömförsörjningar till olika applikationer. Vi har fyra affärsområden som inriktar sig mot ytbehandling genom elektrokemiska processer, rökgasrening, reservkraft till kraftstationer och elektriska strömförsörjningar till marina installationer.
När bildades Kraftelektronik?
– Den svenska delen av KraftPowercon startades 1935 i Tudors batterifabrik i Nol, norr om Göteborg, eftersom de behövde batteriladdare till sina batterier. Genom åren har det tillkommit flera affärsområden och någon har även försvunnit. Ett som inte finns kvar längre är Traction som fokuserade mot tågelektronik. Det finns fyra affärsområden, UPS, High Voltage, High Current och Marine. Det gemensamma är att vi är leverantör till olika typer av anläggningsbyggare. Vår roll är alltså inte att bygga systemen runt omkring utan det är våra kunder som själva systemen.
Hur många anställda har ni?
– I Sverige är vi nära nog 200 personer varav ett 40-tal i Växjö och resten i Surte/Göteborg. I Indien har vi cirka 180 anställda. I Kina och Korea är vi 50 personer och i USA/Mexiko är vi 25 personer. (Totalt är vi ungefär 450 personer).
Ni jobbar med barlastvattenrening inom det marina, vad innebär det?
– För att rena havsvatten från levande organismer går det åt energi. Det är denna energi i form av ström och spänning som är vad vi levererar till barlastvattenreningssystem. Det finns ett antal olika teknologier att rena barlastvattnet från levande organismer. Det två vanligaste är Ultra Violet ljus (UV) och Electro Chlorination (EC) och det är inom EC som vi jobbar. Ett EC system fungerar så att man låter havsvatten gå genom en elektrisk cell där cellen har plattor kopplade som två poler. Den ena kopplas till plus och den andra kopplas till minus och den elektriska ström som flyter spjälkar saltvattnet. Resultatet blir Natriumhypoklorit, som är den verksamma beståndsdelen, och en restprodukt i form av vätgas. Vätgasen ventileras bort mha fläktar.
Varför är detta så viktigt?
– Båtar som seglar mellan olika hamnar och hav hämtar vatten i en hamn och spolar ut det i en annan hamn. Vattnet innehåller även levande organismer och om dessa introduceras i en ny hamn där de normalt inte finns så finns där risk att de etablerar sig. Här på västkusten finns i dag många arter som inte fanns här tidigare och så är det runt hela jorden. Om man tänker på att en tredjedel av världens befolkning bor inom 10 mil från havsbandet så inser man att detta är ett globalt problem.
Barlastvattenrening är en konvention från IMO, International Maritime Organization, som kallas för barlastvattenkonvention och började ta sin form redan 1988 men det var först 2004 som den beslutades av IMO och det skulle ta ytterligare 13 år innan den ratificerades. Konventionen går ut på att allt barlastvatten som fraktas runt om i världen inte får innebära en risk att nya arter introduceras i de vatten där barlastvattnet spolas ut. Det säkerställs genom att barlastvattnet behandlas så att alla organismer dör eller i alla fall inte kan reproducera sig.
Vilka kunder är i störst behov av barlasthantering?
– Våra kunder är de som bygger sådana system som renar barlastvattnet. Det finns ett begränsat antal i världen som är certifierade och godkända. KraftPowercon har haft turen att lyckas möta behovet hos västvärldens alla systembyggare med EC teknik.
Vilka fartyg har lagkrav på det här med barlastvattenhantering?
– Alla fartyg över 400 ton brutto, som utför internationella transporter påverkas av detta. Kryssningsfartyg, tankers, bulk- container- och andra fartyg, det kan även vara borriggar och allt som är ute till havs- och seglar mellan olika hav. Alla fartyg som är inkluderade måste installera dessa system, och det gäller alla fartyg som finns, nya som gamla fartyg.
Går det att applicera er reningsteknik någon annanstans?
– Ja vi jobbar även inom andra områden såsom olika former av vattenrening och antifouling. Behovet att rena vatten ökar för varje år allt eftersom bristen på rent vatten ökar. Färskt, rent dricksvatten blir ju mer och mer en bristvara.
Principen med att spjälka vattenmolekyler är även ett sätt att tillverka vätgas och syrgas.
Ni har tillverkning både i Sverige och i Indien. Vilka av era produkter tillverkas här?
– Alla våra marina produkter görs i Surte men även för våra övriga produkter så är det mesta av det vi säljer tillverka i Sverige. Vi designar alltid våra produkter så att de kan tillverkas på ett effektivt sätt i Sverige och då är det ingen anledning att flytta produktionen.
Och vilka av era produkter tillverkas inte i Sverige?
– Vi har vår produktion av stora transformatorer i våra fabriker i Kina eller Indien. I Indien och Kina tillverkar vi även en del av de produkter som är sålda lokalt. Där har vi även slutmontering av en del av våra svenska produkter. Eftersom våra produkter är så modulära kan vi tillverka halvfabrikat i Sverige och slutmontera dessa för den lokala marknaden. Det ger kortare leveranstid.
Vad har ni för svenska underleverantörer?
– Bortsett från några få så är de flesta nordiska och europeiska. Alla kretskort tillverkas av svenska leverantörer och sedan har vi underleverantörer från delar av Europa. Mekaniken köper vi också till största del av svenska eller nordiska leverantörer.
Hur arbetar ni med rekrytering?
– Det är en svårighet vi har. Det är inte så många som känner till vad vi gör eller ens att det finns ett företag som håller på med vad vi gör i Göteborgsområdet. Alla förstår att den telefon de håller i sin hand måste tillverkas men de är inte medveten att svenskt företag kan ha en viktig roll i hur den är tillverkad eller att samma företag är världsledare inom rening av barlastvatten. Att få ut information om detta så att budskapet når rätt mottagere är den stora utmaningen. Detta forum, alltså SMTF, tycker vi är jättebra för vår del. Vi har inga svenska konkurrenter att hitta kompetenta personer så vi får jobba aktivt med att hitta personer med rätt profil.
Vilken är rätt profil för er?
– Alla roller vi har är viktiga och vi behöver både montörer och konstruktörer och då måste vi ha rätt kompetens. Vi konkurrerar förstås med stora företag som håller på elektrifiering så det kan vara en utmaning att hitta spetskompetens inom programmering av styrsystem och inom kraftelektronik.
Hur har ert företag påverkats av pandemin?
– Det är klart att vi har påverkats, det är ingen tvekan om det. Vi har mycket att göra i produktionen och fortfarande mycket stark ekonomi men om man tittar på den marina sidan som vi jobbar mot så har varvsindustrin påverkats runt om i världen. Vi har inte riktigt samma omsättning i år som vi hade förra året. Den har gått ner, inte jättealarmerande mycket men det är klart att det är tydligt att vi ser det. Vi har ju även stora problem att resa ut till fartygen på serviceresor. Det är inte att bara sätta sig på ett flyg och åka iväg, det kan ju vara så enkelt att vi inte får åka eller att man blir stoppad att gå ombord pga rädsla för smitta. Vi hoppas förstås att vi snart kommer ur det hela. Trots pandemin har vi faktiskt områden som går mycket bättre i år än förra året och det är en stor styrka vi har i KraftPowercon, att vi har fyra ben att stå på.
Hur går era ombord-installationer till rent praktiskt? (Är det er egen personal som utför dem?)
-Det är andra som gör det, blir det problem någonstans så kan vi behöva åka dit och stötta men i grund och botten handlar det om att våra kunder bygger ihop ett system som de levererar till varven för att installeras. Systemen lyfts ombord och tas i drift av varvspersonal och det är endast om något går fel som vi blir inblandade. Då kan det handla om support på distans eller att vi måste skicka en ingenjör för att åtgärda problemet, så vi är sällan ute på installationerna. Oftast behöver vi inte åka ut till båtarna utan det räcker oftast att skicka delar så kan besättningen själva lösa problemen.
Stort tack för din medverkan, Göran!
Läs också:
Uppdrag Marinteknik del 1 – Fredrik von Elern, SMTF
Uppdrag Marinteknik del 2 – Kjell-Åke Andersson, RISE
Uppdrag Marinteknik del 3 – Stefan Mattsson, Mattssongruppen
Uppdrag Marinteknik del 4 – Eva Errestad, SMTF
Uppdrag Marinteknik del 5 – Per Leftinger och Patrik Johansson, CA Clase Marinelektronik AB
Uppdrag Marinteknik del 6 – Mattias Patriksson, Sea IT
Uppdrag Marinteknik del 7 – Alexandra Rolland Andersson, ScanMarine
Uppdrag Marinteknik del 8 – Göran Grunditz, Kongsberg Hydrodynamic Research Centre
Uppdrag Marinteknik – del 9 – Ola Larssson och Martin Gombrii, Marinfloc AB